Sibbhult

...är en tätort i Östra Göinge kommun i nordöstra Skåne län, belägen cirka 2 mil sydost om Osby, cirka 3 mil norr om Kristianstad och cirka 3 mil öster om Hässleholm.

Näringsliv

...utåt sett har Sibbhult gjort sig känt tack vare stenindustrin och de två industrierna Scania, som tillverkar växellådor för lastbilar och bussar, samt HAKI, som gör byggnadsställningar. I mars 2006 kom emellertid efter en tids ovisshet besked om att Scania planerade att flytta tillverkningen till Södertälje. Den 16 juni 2008 tillverkades den sista växellådan i Sibbhult, men redan 2006 hade andra företag börjat ta över lokaler och anställda med andra, liknande, verksamheter.

Ortnamnet

...i ortnamnet (Sebbeholt 1583, även Sebuhult på Gerhard von Buhrmans karta från 1684) finns mansnamnet Sibbe och hult, med betydelsen "liten skog".

För 400 år sedan nämndes Sibbhult i ett köpebrev,(1599) Då skrevs det som "Sebbehyltan." Sibbhults samhälle har alltid varit beläget i gränsland.Från början kunde man notera fem olika s k. byar, nämligen: Sibbhult i Hjärsås socken, Broestorp o. Feleberga i Emmislövs socken, Tykatorp o. Färeköp i Glimåkra socken.

Genom att samhället kom att utvecklas i dessa tre socknar-kommuner uppstod tidigt problem med samhällsbyggnaden, t.ex. skolorna, vilket fördröjde samhällets utveckling, som först tog riktig fart i slutet av 1950-talet och under 1960-talet. En driftig man, Anders B. Nilsson, fick stor betydelse för samhällsutvecklingen. Han ägde Sibbhultsgården. Han var också med och startade Hjärsås sparbank. Han hade stort inflytande på järnvägen Kristianstads-Älmhults utbyggnad och att denna drogs igenom Sibbhult. Detta skedde 1886. Härigenom uppstod möjligheten att exploatetra skogen och senare även stenen. Råvaror som än idag har stor betydelse för bygden. 1892 eller däromkring startade det första glasbruket i Sibbhult. Några år senare tillkom det andra glasbruket. Härmed lades grunden för en verklig samhällsbyggnation, med bostäder, hotell, affärer o.s.v.

1920 kom Bror Färe (Carlsson) till Sibbhult och vid denna tid var det dåliga tider för Färe Glasbruk. Något år tidigare hade hyttmästaren i Sibbhult, Creutzer, flyttat till Glimåkra där man startat en glashytta. En annan etablering var Elme Glasbruk i Älmhult, som blev det avgörande slutet för Färe Glasbruk. Detta senare blev ett dotterbolag till Elme, som drog mycket pengar, som drabbade Färe hårt. Elme glasbruk har senare upphört och lagts ned. Detsamma skedde med Glimma glasbruk. I Sibbhult kunde Bror Färe överta den metallavdelning som fanns vid Färe glasbruk. Denna utvecklade Bror Färe till vad många lärt känna som Färe Armaturfabrik, som hade ca 500 anställda och som hade verksamheter i Lönsboda och Osby och fick avläggare i Broby och Glimåkra.